En källa för utveckling

Om Sätra brunns roll i lokalsamhället, socialt kapital och samhällsentreprenörskap

Vad betyder Sätra brunn för den lokala utvecklingen, vilka värden skapas?

Intervju med Tord Berglind. Hur ser du på Sätra brunns verksamhet i relation till samhällsutvecklingen och lokalsamhället?

Ekonomiska, kulturella och sociala värden
Sätra brunn har genom sin 300-åriga historia fungerat som ett nav i bygden, en tradition som man idag är noga med att lyfta fram och även sätter siffror på. 2009 tog man emot 35 000 gäster och inköpen från lokala aktörer beräknades det året till drygt 5 miljoner kr. De olika butikerna och entreprenörerna på brunnsområdet lever också till stor del genom de tillresta gästerna, och brunnen generar skatteintäkter till kommunen.

Det ekonomiska värdet som skapas genom verksamheten är något som lätt kan synliggöras. Samtidigt finns värdet av att bevara och göra kulturarvet tillgängligt, ett kulturellt värde. En annan del av verksamhetens betydelse handlar om de sociala värden som skapas – socialt kapital i formen av tillit, samarbeten och sociala nätverk. De kulturella och sociala värdena är svårare att ringa in med siffror, och det finns en pågående diskussion om hur det är möjligt att värdera samhällsentreprenöriella verksamheter på ett sätt så att bland annat banker, media och andra aktörer kan ta till sig helhetsbilden. Sedan 2002 har den ekonomiska föreningen vunnit respekt som ägare, men det är en pågående process att hitta sätt att berätta om värdena i verksamheten bortom de ekonomiska.

Betydelsen av socialt kapital?
Är det sociala kapitalet lika viktigt som det finansiella för den utveckling som Sätra brunn har haft sedan den ekonomiska föreningen tog över? I rapporten ”Social Venturing” från Nesta och The Young Foundation i Storbritannien pekar man på betydelsen av ”relationellt kapital” för samhällsentreprenörer som är i uppstart:

”New ventures put much of their energy into securing financial capital: money to invest in fixed assets on the one hand, and working capital on the other. But relational capital is just as important. This is both the knowledge and trust built up between a venture and its users and suppliers, and the relationships between a venture and its staff and circle of volunteers. Conventional accounting takes little account of this intangible capital, yet in all social ventures it is the foundation of their strength and of their distinctiveness.”
Citerat i rapporten ”Design för social innovation”, Emilson 2010. Länk till rapporten.

När ekonomen Elinor Ostrom utvecklar sina teorier om förvaltningen av gemensamma resurser är det sociala kapitalet en förutsättning för att samarbete och överenskommelser ska fungera. Hon menar utifrån sina studier att vi behöver uppvärdera hur vi ser på möjligheterna med frivillig kollektiv organisering för att hantera resurser, resonemang som är intressanta när vi diskuterar Sätra brunns organisering.

”Vad som saknas i policyanalytikerns verktygslåda – och i samlingen vedertagna, utvecklade teorier om mänsklig organisering – är en tillräckligt specificerad teori om kollektivt handlande varigenom en grupp individer kan organisera sig frivilligt för att behålla överskottet från sina ansträngningar.”
Elinor Ostrom, 2009. Allmänningen som samhällsinstitution, s.58. (Citerad i Ohm, Hannah 2011. ”Vad är tillit värt? …” Länk till pdf)

”Vi är samhällsentreprenörer”

Sedan begreppet samhällsentreprenörskap etablerades tydligare i Sverige har Sätra brunn kommit att beskriva sig som just samhällsentreprenörer. Genom sättet som verksamheten organiseras på lever ”drömmen om att skapa något nytt och hållbart ”, med deras egna ord. Ambitionen är att vara ett föregångsexempel för en lokal, hållbar ekonomi, och även att bli ett nav för utvecklingen av samhällsentreprenörskap i Sverige.

På vilka sätt är Sätra brunn ett exempel att inspireras av för andra samhällsentreprenörer?
Sökandet efter resurser till verksamhetens utveckling har skapat en viktig dialog med banker om finansiering, och modellen för att resa lokalt kapital är en ny erfarenhet som utforskas. En del av vad som gör verksamheten intressant kan också sägas vara det delade ägarskapet, kombinationen av associationsformer och mixen av ideella och anställda i arbetet.

I pågående diskussioner kring hållbar utveckling finns argument för delat ägarskap i högre utsträckning, på lokal nivå. I artikeln ”A Different Kind of Ownership Society” lyfts värdet av delat ägarskap fram:

”Shared ownership, like local ownership, is a valuable tool for enhancing community wealth over the long term. Both represent the innovations in social technologies that must evolve alongside innovations in physical technologies—like wind turbines, organic agriculture, or sustainably managed forests—if we’re to create an economy in which prosperity is both sustainable and shared. If sustainable technologies are about the what of the living economy, local and shared ownership designs are about the who: who will own the productive capacity of the nation, who will control it, and who will benefit from the wealth created.”
Marjorie Kelly & Shanna Ratner i Yes! Magazine 3 augusti 2010. A Different Kind of Ownership Society – länk.

Material för fördjupning och inspiration:

• Fjällbete är ett annat exempel på ett gemensamt ägande för att samordna lokala resurser på landsbygden – länk till deras hemsida
  ”Spaning på Fjällbete” – länk. Richard Uski reflekterar om Fjällbetes utveckling.
• Ur ett amerikanskt perspektiv – Ser vi en ny utveckling för en lokal, hållbar ekonomi? Videointervju med ekonomen David Korten – länk